Tandborttagning
De vanligaste skälen till att en tand tas bort är att tanden är så skadad eller infekterad att den ej går att rädda. En spricka i tanden behöver nödvändigtvis inte betyda att tanden bör tas bort. Sprickans storlek, genomgång och lokalisation i tanden är avgörande faktorer för prognosen.
Indikationsområden
Sämst prognos medför tvärfrakturer/-sprickor, dvs sådana som går i en vertikal riktning genom roten. En kraftig infektion inuti en tand eller runtomkring den behöver heller inte betyda att tanden bör tas bort. Många sådana infektioner både i och utanför tanden kan behandlas med ett gott resultat.
Indikation för att ta bort en/flera tänder kan även finns i samband med tandreglering. Då handlar det oftast om att man vill skapa plats i det trångställda bettet. Man kan också behöva ta bort tänder som har ”fastnat” i käkbenet och som ej kommer fram om man misstänker att risk för skada på omgivande tänder finns.
Ett annat indikationsområde kan vara i samband med större protetiska behandlingar, t.ex. implantatbehandling i en helkäke. Finns där en enstaka tand kvar är det svårt och kanske meningslöst att behålla den tanden, varför man av tekniska skäl tar bort denna.
-
Behandlingsgång
Då en tand skall tas bort måste tanden och omgivande vävnader, både käkben och slemhinnan, bedövas ordentligt. Behandlingen är i regel smärtfri men tryck och dragspänningar upplevs ändå av patienten. Dessa kan för vissa individer vara obehagliga men är man förberedd känns det mindre överraskande. I vanliga fall behöver tandläkaren inte utöva större kraftansträngningar för att få ut en tand. Man kan alltså med ett gott tålamod från både patienten och tandläkaren ”vicka ut” tanden. I enstaka fall kan tanden vara i så dåligt skick att man behöver operera ut den. Det kan också vara så att tanden delvist har växt fast mot käkbenet (sk. ankylos) vilket också försvårar en enkel ”utvickning” av tanden.
-
Efter behandling
Efter att man har fått tanden borttagen kan det blöda en liten stund varför man får bita på en kompress för att stoppa blödningen. De följande dagarna skall man vara varsam med såret. Ju bättre man sköter om det desto bättre och snabbare läker det och man slipper få större efterbesvär. Efter att tanden tas bort fylls hela gropen där tandroten suttit med blod. Detta blod koagulerar (levras) och utgör ett gott skydd för de skadade och blottade vävnaderna. Dessutom ser det till att läkninge sker mycket bättre. Det gäller alltså att sköta om och inte skada detta koagulerade skydd.
Saker att tänka på efter behandling
Efter behandling är tänderna extra känsliga, se därför till att vara extra varsam. Saker att tänka på kan vara bl.a:
- Undvik att äta, dricka, skölja munnen minst 1timme efter tandborttagning
- Undvik att äta / dricka alltför het mat/drycker de första 2 dygnen.
- Undvik att peta med t.ex. tandpetare i såret. Försök hellre att skölja mycket och på så sätt hålla rent. Man kan borsta tänderna som vanligt men vara väldigt varsam med angränsande tänder. Man skall även låta bli att ”känna” med tungan mot sårytan.
- Undvik att suga hårt på något, ex. penna/sugrör. Undertrycket i munnen kan också skada blodkoaglet.
- Många gånger kan det vara bra att komplettera hygienrutinerna med klorhexidinsköljning. Fråga tandläkaren.
- Efterbesvär i form av svullnad, värk och blödning är vanliga. I de flesta vanliga fall går det att dämpa symptomen med vanliga receptfria värktabletter. Om dessa ej hjälper, kontakta din tandläkare.
