Vi vill ge dig ett långsiktigt skydd Enkla åtgärder för en god munhälsa

Förebyggande behandling

Karies, tandköttsinflammation och tandlossning är de vanligaste tandsjukdomarna som orsakas av bakterier. Förebyggande åtgärder och behandlingar syftar till att förhindra att dessa tandsjukdomar uppkommer.

Karies

Karies är en multifaktoriell tandsjukdom, d.v.s. en sjukdom som påverkas och regleras av olika faktorer. Man delar in dessa faktorer i försvarsfaktorer och angreppsfaktorer. Försvarsfaktorerna är uppbromsande och förhindrande medan angreppsfaktorerna verkar accelererande och progredierande. Saliven har en sköljande och buffrande effekt. Båda egenskaperna bromsar upp kariesutvecklingen.

En god hygien innebär mer eller mindre att tandytorna är fria från bakteriebeläggningar vilka agerar som angreppsfaktorer, speciellt då de ”matas” med socker. Bakterier omvandlar socker till olika syror som fräter på tandytan. Dessa frätskador kan om saliven inte får chansen att reparera skadan, utvecklas till karies och hål i tänderna. Fluor stärker tandsubstansen så att tanden blir mer motståndskraftig mot syraattacker och karies.

  • Stadie 1 – Initialkaries

    Frätskador som inte hinner ”repareras” växer sig större och djupare in i emaljen. Man brukar vänta med att laga tanden tills angreppet har gått över emalj-dentingränsen.

  • Stadie 2 – Manifest karies

    När kariesangreppet har gått över gränsen för emalj och dentin är lagning ett måste för att förhindra ytterligare skador och ev infektionsspridning in i pulpan.

  • Stadie 3 – Inflammation och infektionsspridning

    Pulpainflammation, nekros, rotkanalsinfektion och inflammation i anslutning till rotspetsen/-spetsarna är ytterligare följder om infektionen ej bromsas upp. I detta stadium räcker det inte längre med att laga tanden. Tanden måste rotbehandlas/rotfyllas.

  • Dina förbyggande insatser

    1. Minska på sockerintag (framför allt frekvensen av intag) samt undvika småätande.
    2. Dagligen använda fluortandkräm (>1000ppm) och vid behov använda övriga fluorpreparat.
    3. Upprätthålla en god munhygien.
    4. Om du är muntorr, utreda vad orsaken är och vid behov ev. använda saliversättningsmedel.

  • Tandvårdspersonalens insatser

    1. Ge sjukdomsinformation och kostinformation.
    2. Avlägsna beläggningar på tänderna.
    3. Vid behov rekommendera fluorpreparat (tillägg) samt fluorlacka eller behandla med fluorgel.
    4. Plastning av permanenta tänder som innebär en blockering av deras gropar och ojämnheter.

Tandköttsinflammation och tandlossning

På tänderna fastnar det ständigt bakterier som efter en kort tid bildar plack. Plack är alltså en beläggning på tänderna bestående av bakterier och andra komponenter. Plack kan mer/mindre förkalkas och kallas då för tandsten. Tandsten i sin tur samlar på sig mer bakterier och plack. Detta plack kan starta en lokal inflammation i tandköttet vilket är kroppens svar på hotande bakterier och bakterieprodukter.

Initialt orsakar bakteriebeläggningarna runt tanden en lokal inflammation i tandköttet (gingivit). Om denna inflammation hålls igång för länge kan käkbenet och övriga delar av tandens stödjevävnad börja att brytas ner. Ju djupare fickan blir och mer stödjevävnad som bryts ner desto sämre stabilitet får tanden. Sjukdomen har övergått i vad som kallas för tandlossning (parodontit).

Indikatorer på tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation är kroppens första reaktion och svar på inkommande och skadliga bakterier. Så småningom kan bakterierna, om processen inte bromsas upp, ta sig djupare och djupare ner i tandköttsfickan. Inflammationen blir mer och mer kronisk och tandens upphängningsapparat och stödjevävnad börjar att brytas ner. Detta gör kroppen, för att ta avstånd från invarderande bakterier. Ju mer stödjevävnad som bryts ner desto lösare blir tanden. Slutligen kan detta leda till att tanden blir så lös att den måste avlägsnas.

  • Ändrat utseende – rodnad, svullnad, samt glänsande och slät yta

  • Blödning – spontant eller vid minsta beröring

  • Fördjupad tandköttsficka – "spalt" mellan tandköttet och tanden

  • Ömhet/värk – förekommer hos vissa individer

Olika faktorer

Liksom med karies är tandlossningssjukdomen multifaktoriell och dess utveckling beror starkt på balansen mellan försvars- och angreppsfaktorerna. Faktorer som påverkar sjukdomen brukar delas in i mer eller mindre potentiella riskfaktorer. De mest potentiella faktorerna är rökning, stress, patogena bakterier, diabetes m.m. Övriga viktiga faktorer är munhygienen och genetiska faktorer hos individen. Ett starkt samband finns mellan plack/tandsten och tandköttsinflammation men samma sak gäller inte tandlossning. Dock ökar dess betydelse om fler faktorer är involverade, t.ex. diabetes.

  • Dina förbyggande insatser

    1. Borsta tänderna noga både morgon och kväll, så att placken inte hinner fastna. Gör rent alla tandytor – även mellan tänderna. Använd tandtråd, tandsticka och ev. mellanrumsborste.
    2. Var uppmärksam när du borstar tänderna. Om tandköttet känns ömt och blöder under en längre tid – kontakta din tandläkare.
    3. Gå på regelbundna besök hos tandläkare och/eller tandhygienist Ju tidigare problemen upptäcks, desto enklare blir de att åtgärda.
    4. Rök inte! Undersökningar visar att rökare oftare drabbas av mer svår-behandlad tandlossningssjukdom.

  • Tandvårdspersonalens insatser

    1. Ge sjukdomsinformation.
    2. Utföra riskbedömningar och tidigt sätta in åtgärder som krävs samt upplysa patienten.
    3. Ge munhygieninstruktioner och introducera olika hjälpmedel.
    4. Avlägsna beläggningar plack och tandsten på tänderna.